Här ett par nya ärenden som det diskuteras stort om:
1. Flagrant brott mot begreppet Trädgårdsstaden och kulturhistorien eller helt enligt bestämmelserna?
Fastigheten Gautiod 10 på Stenbocksvägen 7 verkar bli utsatt för vandalisering om byggnadsnämnden får som man vill. Så säger Villaägarföreningens Torun Widström, arkitekt och specialist på kulturhistoriska byggnader har rett ut frågan utifrån denna bakgrund. Hon betecknar förslaget som en katastrof. Arkitektens förslag finns med som bild. Björn Hamilton, som en gång var kommunstyrelsens ordförande och alltså även detta för de lokala Moderaterna och nu representerar Samfundet Djursholms Forntid och Framtid säger i princip samma sak. Han skriver tillsammans med Britt Wisth.
För att vara tjänsteskrivelser är den hårda tonen i båda inlagorna nog sällsynt.
Inlaga från Villaägareföreningen:
”Synpunkter på planförslaget för fastigheten Gautiod 10
Byggnaden på fastigheten Gautiod 10 hör till en av kommunens kulturhistoriskt värdefulla byggnader och befinner sig inom ett av de områden av riksintresse som ska värna just den typen av bebyggelse. Trots det läggs det nu fram ett planförslag som det torde vara mycket tydligt att det möjliggör en förvanskning av dess kulturvärde och en menlig påverkan på områdets värdefulla karaktär.
En detaljplans funktion är att värna det allmännas intresse gentemot den enskilda fastighetsägarens. I det här fallet rör det alltså kulturmiljövärden av identifierat högt värde. Den kulturmiljöanalys som genomförts i samband med framtagandet av planen framför också att bebyggelsen av fastigheten bör underordna sig omkringliggande bebyggelse och inordna sig i den rådande kvartersstrukturen, samt att ursprungsvillans volym ska vara tydligt läsbar. Det konstateras också i den analysen att tilläggets skala gör att fokus förskjuts från den befintliga villan till den möjliggjorda tillbyggnaden och att de ingrepp som bebyggelseförslaget redovisat bidrar till att ursprungsvolymen och torndelen blir mindre framträdande – alltså en förvanskning av kulturmiljön.
Därefter haltar nämnda kulturmiljöanalys betydligt genom att påstå att tillbyggnaden inordnar sig i helhetsmiljön – när det motsatta just konstaterats. Analysen framstår därför som motsägelsefull, vag och otydlig. Det påstås vidare i analysen att en tillbyggnad enligt författaren bedöms vara antikvariskt möjlig, vilket väl torde vara sant, men uppenbart inte en tillbyggnad av den massiva omfattning som planen medger.
Det framtagna bebyggelseförslaget redovisar på ett mycket tydligt sätt en tillbyggnad som fullständigt förtar den befintliga byggnadens karaktär genom att underordna den en tillbyggnad i mer eller mindre samma storlek som det befintliga.”
Inlaga från Samfundet Djursholm Forntid och Framtid:
Betr remiss av förslag till ny detaljplan för Gautiod 10, Stenbocksvägen 7 i Djursholm Danderyds kommun:
Rubricerade detaljplan har remitterats för synpunkter till Samfundet Djursholm Forntid och Framtid. Svar senast den 31 maj 2018.
Planförslaget
Syftet med detaljplanen är att pröva förutsättningarna för en tillbyggnad av befintligt bostadshus samt att utöka antalet bostadslägenheter från nuvarande tillåtna tre, till fem.
Det anges att tillbyggnad ska ske med hänsyn till områdets och fastighetens kulturhistoriska värden. Planförslaget medger tillbyggnad till totalt 375 kvadratmeter byggnadsarea, vilket möjliggörs av tomtens storlek. Planen illustreras av en tillbyggnadsvolym i två plan, som länkas till det befintliga huset med ett glasat trapp- och hisstorn. Förslaget innebär även rivning av delar av byggnaden och omfattande ändringar av den gamla byggnaden.
Fastighetens historia
Byggnadens historia i korthet: byggnadsåret är 1905, smärre ändringar skedde 1917 och 1942, samt en större ändring 1985 i samband med att enfamiljsvillan omvandlades till trebostadshus, då bland annat tornets öppna veranda byggdes igen och trapptornet i södra takfallet tillkom.
Kulturhistoriska värden
Gautiod 10 är, enligt kommunens Kulturmiljöhandbok, belägen inom område B 43, ett område av Riksintresse för kulturmiljövården, och fastigheten anges där som kulturhistoriskt värdefull. Byggnaden har således trots ändringar bedömts bevara sin karaktär och, enligt Plan- och bygglagens beteckningar, vara särskilt värdefull ur kulturhistorisk synpunkt. Samtliga grannfastigheter, varav en är byggnadsminnesförklarad, har karaktären av enfamiljsvillor.
Fastighetens och områdets kulturhistoriska värden medför att Plan- och Bygglagens paragrafer om varsamhet och skydd mot förvanskning av kulturhistoriska värden skall tillämpas, §§ 8:13 som bl.a. stadgar att byggnad och bebyggelseområde som äger särskilt kulturhistoriskt värde inte får förvanskas, 8:14 som rör varsamt underhåll och 8:17 om varsam ändring. Hur Riksintressen skall skyddas stadgas i Miljöbalkens 3:e kapitel.
I Danderyds kommuns Kulturmiljöhandbok, liksom i översiktsplanen, anges tydligt att ”Om ett bebyggelseärende innebär ett hot mot områdets särdrag bör detaljplanen ändras”, eller, som citeras i planbeskrivningen (sid 6), att: ”Kulturhistoriskt värdefulla miljöer skall skyddas.”
Man bör i detta sammanhang vara tydlig med andra inblandade. Arkitekten heter Ingemar Ståhl och sitter för Liberalerna i Byggnadsnämnden.
Han ger sin version här:
”Hej Tofte
Som jag tror jag nämnde så är jag fortfarande verksam som arkitekt och har genom åren ritat ganska mycket här i kommunen och fortsatt med detta även när jag sedan 4 år sitter i BN för Liberalerna. Jag åtar mig helt professionellt uppdragen åt privatpersoner och upprättar erforderliga bygglovshandlingar, i detta fall ett förslag åt bostadsrättsföreningen som deras underlag för kommunens planarbete. Planen upprättas av kommunen och jag är inte inblandad i deras arbete och då bygglovsansökningar eller som nu planärendet kommer upp i byggnadsnämnden deltar jag naturligtvis inte i nämndens arbete. Jag lämnar rummet. Jag aktar mig noggrant att hamna i jävsituationer.
Vad gäller Stenbocksvägen 7 är sakförhållandet följande: Förslaget innebär inte en extra kvadratmeter mer än den nu gällande planen medger De har med andra ord rätt att bygga så här mycket. Bostadsrättsföreningen Rudolf var en av de första föreningarna som bildades här i Djursholm. Den har 5 lägenheter varav 4 är bostäder och 1 är lokal. Att ändra användningen lokal till bostad kräver ett bygglov, och för att gå med på detta kräver kommunen en ny plan. (Hade föreningen nöjt sig med att bygga till en stor lägenhet i stället för två så hade de fått bygglov enligt den gamla planen). Kommunen har bedrivit planarbetet mycket ambitiöst (planarkitekt Jonas Carlsson) och har bl.a låtit upprätta en kulturmiljöanalys (Cecilia Pantzar, Tyrens AB). Den analysen har jag i högsta grad tagit hänsyn till och i sin sammanfattning skriver Tyréns. ”En tillbyggnad av villan bedöms ur antikvarisk synpunkt vara möjlig. Tillbyggnadens placering på villans norra sida är väl vald. Greppet att länka samman flera tydligt läsbara volymer ligger helt i linje med det nationalromantiska villabyggandet som ofta utmärks av flera till varandra kopplade volymer och varierande takfall. Anpassning till villan i planform taksiluett och fasadgestaltning bidrager till att tillbyggnaden inordnar sig till helhetsmiljön såväl på tomten som i kvarteret.” Tilläggas bör att jag verkligen kan stå för mitt förslag till tillbyggnaden såväl arkitektoniskt som funktionellt.
Jag har arbetat som arkitekt i eget företag sedan 1971 och drev tillsammans med min kollega Hans Jondal upp ett av Sveriges större arkitektföretag, HJS Arkitektur AB. Företaget hade närmare 100 anställda och kontor i Malmö, Linköping, Stockholm, Östersund och Umeå när vi sålde det till SWECO AB. Jag var sedan vice VD i SWECO i 3 år. Därefter har jag återgått till min ”kärnverksamhet” nämligen att rita hus.
Grannarna (11 st) har, som vanligt här i Djursholm numera, verkligen ”gaddat ihop” sig med skrivelser till kommunen med flera. En person Hans Olof Stén på Hildingastigen 3 har, vad jag hört. angripit mig på social medier (jag följer inte facebook och twitter). Jag har förgäves försökt få tag i hans telefon eller mailadress för att få kontakt med honom. Har du möjligen någon dessa uppgifter så vore jag tacksam om du meddelade mig.
Bästa hälsningar Ingemar”
2. Båtklubbarna i Danderyd
Det tycks jäsa bland båtklubbarna. Jag har fått ta del en stor mängd delvis svåröverskådligt material av Birgitta Hammar. Många punkter gäller hur kommunen favoriserar Marina Läroverket/Klart Skepp AB, dvs i klartext, kommunens starke man Anders Paulsen (AP). Jag har bett Birgitta skriva ett PM:
”Stocksunds Båtklubb har 2011 köpt 22 pontoner av kommunen men fått (enligt dem själva) 23 för 1 700 000 kr. 20 st pontoner värderades till 1 700 000 kr. Det angavs att pontonerna var av äldre datum vilket inte är korrekt. Under åren 2001-2006 investerade kommunen
2 627 871 kr i nya pontoner till Stocksunds Båtklubb. Hur många och vilka pontoner såldes och vad var det bokförda värdet på pontonerna? Har kommunens bokföring (inventarieförteckning) korrigerats efter försäljningen?
Enligt de fakturor jag sett investerades år 2002, 7 465 500 kr i kajanläggning i Stocksunds hamn, den del som AP har idag. I hans nyttjanderättsavtal 2004-04-06 av hamnen står gällande betongpontonen att “pontonnocken (5 m) ska av nyttjaren hållas tillgänglig för allmän passagerarfartygstrafik. Fri allmän gångpassage för passagerare skall möjliggöras över pontonen.” Det står även ”På betongkajen skall ett område, som är utmärkt på bifogad planritning, hållas öppet samt intilliggande vattenyta skall hållas fritt. Kommunen placerar i detta läge ut två parkbänkar.” Det är i detta område AP har förtöjt sin skolbåt. Han har alltså i alla år haft gratis förtöjning för den båt han får betalt för, bland annat, av kommunen för att köra skolpliktiga barn från Tranholmen till fastlandet. Att båtar förtöjs på kryssat område var förre kommunordföranden Oom och kommunjuristen Fredrik Cederblom mycket väl medvetna om. Oom frågade mig ”stör det dig” och jag svarade JA!! Ersättningen för kajarrendet var satt till 65 000kr/år + index. Hur kommer det sig att AP har fått fortsätta att fritt använda område han inte arrenderar och hur har arrendepriset satts?
I upphandlingsunderlag för skolskjuts med båt har skall-krav på alkolås i båten funnits. Jag antar att det fortfarande finns. Detta har AP inte uppfyllt men trots det fått uppdraget då han sagt att de som policy har att inte köra påverkade. Jag undrar om de som kör skolskjuts med bil också kan säga så och varför AP fick uppdraget trots att skall-kravet inte uppfylldes?
I Stocksunds Båtklubbs avtal från 2009-04-14 står (samma som i gamla avtal) i 9§ “Arrendatorn får inte utan fastighetsägarens skriftliga samtycke överlåta arrenderätten eller sätta annan i dess ställe.” Trots detta så skrivs ett avtal mellan Stocksunds Båtklubb och Hamnkrogen/Stocksundsgruppen om att hamnkrogen får för sin uteservering nyttja ett område på hamnplanen. “För detta skall en årlig ersättning utgå som regleras i särskilt avtal.” Detta särskilda avtal säger kommunen sig inte ha, de säger även att de inte gått
med på någon andrahandsuthyrning. Vid denna tid fanns inget bolag registrerat med namnet Stocksundsgruppen vilkens titulerade VD undertecknat avtalet. Trots detta ligger avtalet till grund för det serveringstillstånd som utfärdats av Socialnämnden 2008-12-16 och trots att ett antal betalningsanmärkningar fanns. Men redan sommaren 2008 serverades alkohol på hamnplanen bland annat på Hamnens dag 2008-05-24. Alltså otillåten försäljning av alkohol. Hur kommer det sig att serveringstillstånd därefter utfärdades?
I parken utanför hamnen finns idag 3 st sjöbodar. Enligt bygglov 2001-03-02 är 2 bodar inritade närmare kajen och alltså inte i parken där de nu råkar befinna sig. 2006-03-24 finns ett delegationsbeslut Dnr 2006-BN0023 där sökande Marina Läroverket/Klart Skepp AB får tillstånd att bygga sjöbod nr 3. “Beslut -Bygglov med mindre avvikelse från detaljplanen beviljas. Miljö och stadsbyggnadsbedömning -För fastigheten gäller detaljplan nr D185 med beteckning e7. Enligt planen får två byggnader med sammanlagd byggnadsyta på 20 kvm uppföras. På området finns idag två bodar med en sammanlagd yta av 20 kvm. Inlämnad ansökan gäller uppsättning av ytterligare en bod på 10 kvm som delvis placeras på mark som inte får bebyggas. Berörda grannar har beretts tillfälle att yttra sig och har inget att erinra.” Hur kommer det sig att de första 2 bodarnas placering ändrades till parken och vilka var de berörda grannarna? Arrenderar AP även parken?
Djursholms AB upplåter sitt, genom kommunen, vattenområde i Näsbyviken ”utan krav på ersättning” till Täby kommun. Näsbyvikens båtklubb arrenderar i sin tur området av Täby. I ett beslut 1978 i länsstyrelsen står “ Kommunfullmäktige i Täby och Danderyd har antagit förslag till stadsplan för småbåtshamn i Näsbyviken inom Täby och Danderyds kommuner.” Under alla år har båtklubbarna i Danderyd debiterats stora summor för rätten att ligga, med sina båtar, i vattnet. I de avtal nästan alla båtklubbar har kostar det 395 kr/kajmeter + index för ponton och kaj (i beloppet ingår ränta och avskrivning samt underhåll av båtklubbarnas arrenderade pontoner som ingår i kollektivet). För dem som äger eller friköpt sina pontoner är det 80 kr/förtöjningsmeter + index. Kajliggare kan inte friköpa något så för dem gäller 395 kr. De i kommunen boende som har kajplatser i Framnäsviken, Germania, Samsö och Inverness betalar alltså 395 kr/meter till kommunen för rätten att ligga i Danderyds vatten mot de från Täby som betalar 0 kr för samma rätt. Hur kommer det sig att Danderyds kommun tillämpar olika taxor för samma tjänst, rätten att ligga i vattnet?
Dessa frågor har jag försökt få svar på i snart 10 år. Bokföringslistor och underlag för den nu aktuella höjningen av arrende bad jag om 27 december 2017. Jag har stött på ett flertal gånger men bokföringslistor lyser med sin frånvaro. Vi har alltså inte beretts möjlighet att kontrollera de olika höjningsförslag som kommunens tjänstemän framlagt.”
3. Marina Läroverket/Klart skepp
Det är många som ifrågasätter hyressättningen i Stocksunds hamn, så jag frågade. Här är svaret:
”Här kommer uppgifter om hyran för Elevmatsalen/Hamnkrogen på Maria Läroverket som jag förstår efterfrågats.
När kommunen äger en fastighet är det kommunen som bygger om lokaler och hyran baseras då på projektets totala investeringskostnad som fördelas ut på en bedömd livslängd med en beslutad kalkylränta.
Fram till 2008-03-31 ingick elevmatsalen i huvudkontraktet som ett tillägg tillsammans med bodar och annan lokal. Hyran fram tom 2008-03-31 var 452 000 kr +index för dessa lokaler samlat.
Tekniska kontoret byggde om elevmatsalen och när det stod klart övergick elevmatsalen till ett eget kontrakt 2008-04-01 och skiljdes ut från huvudkontraktets tillägg. I det nya kontraktet för elevmatsalen baserades hyran på flera delar; dels investeringen för ombyggnaden av lokalen dels en grundhyra. Från det tidigare tilläggsavtalet fördes grundhyran om 236 566 kr/år +index för elevmatsalen över till det nya kontraktet. Hyran för huvudkontraktet minskades med samma summa.
2015 byggdes köket om och då tillkom ytterligare en hyresjustering som baserades på den investeringens storlek, avskrivningstid och ränta.
Hyran för Hamnkrogen är idag 770 601 kr/år. Med vänlig hälsning,
Anna Tengelin Skoog Teknisk direktör”
Min kommentar: Så är väl just denna fråga avförd från dagordningen
Tofte Mårlind
Don Q i Danderyd 